Tillbaks på jobbet
man orkar knappt upp ur sängen, än mindre med glädje. Vidare har man ångest hela vägen till jobbet och när man väl är där vill man bara tillbaks hem och sova.
Kan ingen bara kidnappa mig så jag kommer härifrån...?
Avfärd
Idag åker jag tillbaks till Malmö igen.
Vill verkligen, verkligen, VERKLIGEN inte.
Just i detta nu känner jag bara motvilja och ångest för mitt liv där nere. Ensamhet, mörker, trötthet med nån enstaka ljusglimt som då och då lyser upp tillvaron. Hade gärna levt i min resväska ett tag till bara jag slapp åka tillbaks.
Krocka båtarna, kapa luftrummet, låt mig slippa...
Gammalt groll
Nu känns det som jag ska börja lipa när som helst igen, kom vi inte överens om att det var färdigt med sånt trams?
Att det ska vara så in i helvete svårt att bara släppa taget om det gamla och gå vidare. Varför måste man hålla på och gotta ner sig i sitt eget elände istället för att lyfta blicken och titta framåt? Det kanske är en oundviklig del av sorgearbetet som oftast följer på ett uppbrott, nåt man måste genomlida. Nöta ut det gamla genom att tänka alldeles för mycket på det. Man får ju hoppas att det funkar...
One night...
Vad skulle det vara bra för lixom?
Möjligtvis dämpar det ångesten för stunden, men se då?
Vet inte riktigt vad jag ska tro...
Det bästa vore att gå i ide nåt år eller så.
Depp
Haft otäcka bilder på näthinnan sen igår och de lämnar mig ingen ro.
Fattar inte varför det tar mig så hårt?
Mes mes mes mes
Det här är den värsta semestern i mitt liv.
Skjut mig!
Se dig
Att se dig med någon sådär...!?
Vill inte döma dig. Du gör vad du vill, men det där ville jag verkligen inte se, inte ens veta.
Varför känns det som ett slag i magen?
Varför?
Semesterdag
Regn regn regn. Skit skit skiiiit.
Varit på nya men inte så stora biostaden i Visby och sett senaste Harry Potter. Faktiskt hemskt bra. Kände mig tillochmed nästan lite gripen emellanåt, HP-nörd som jag är.
Ska hämta bror och brors flickvän vid båten i natt, lika bra att sitta framför datorn och underhålla sig tills dess.
Kallt
En vecka försvinner fort
Har iallafall hunnit med att gå lite på stan, shoppa och träffa mina fina vänner, fått lite nya vänner och umgåtts lite med familjen.
Igår kväll var det dags för Romateatern. Snorkallt förvisso, men lika magiskt som alltid. Som grädde på moset sprang en sagolikt vacker ung man omkring på scen, lite lagom avklädd dessutom. Bara det var värt billetten!
Strax bär det iväg till stranden, pressa pressa pressa...
Ack du store vädergud...
Landat
Båten över var fullkomligt nerlusad av pensionärer. Kan inte säga vad det är, men jag får rysningar av dem.
Hemma hos mamma och har redan hunnit baka kärleksmums och varit personal foodshopper åt lillsyrran som inte varken kan eller vill laga mat. Dagens ungdom...
Borde egentligen gå och lägga mig, men sätter man sig framför datorn så går ett par timmar i ett nafs och rätt som det är nalkas spöktimmen. Kanske skulle passa på att bege mig ut på stan och nattragga lite?? Eller kanske inte. Fast jag skulle å andra sidan verkligen behöva lite fysisk närhet om än ack så sporadisk sådan. Kroppen formligen skriker efter det.
RÖR MIG...
På resande fossingar.
Just i detta nu sitter jag i metropolen Alvesta framför mormors dator, som för övrigt har den i särklass slöaste internetuppkopplingen i nutidshistorien, och är kräkfärdig. Inte pågrund av datorn i sig, utan av rabarberpajen med glass och grädde vi just åt till kvällsmat. Vad skulle inte Anna Skipper ha att säga om det??
I morgon så här dags och om inget går alldeles fel så befinner jag mig återigen på Gotland. Känns jobbigt att vara ifrån Alvin i två veckor, men annars ska det mest bara bli skönt att komma iväg från södern och allt skit som finns där nere. Ack om det ändå vore för evigt...
Har iallafall tagit första steget till flytt och anmält mig som sökande till Kävlinge Kommunala Bostäder. Vetefan om jag vill bo där egentligen, men det skulle åtminstone ta mig närmare Alvin och göra hämtning och lämning lättare.
Annars är ju Lund ett alternativ, men det känns betydligt svårare att hitta bostad där. Vi får se, alltid hamnar jag väl nånstans kan man hoppas.
Dagens funderingar:
1. Hur är det möjligt att det tar längre tid och är besvärligare att resa till en ö inom Sveriges gränser än att flyga till en annan kontinent? Jag begriper verkligen icke detta.
2. Är rabarber en grönsak?
