Var tar tiden vägen egentligen?
Ibland känns det som en hel dag går ut på att vänta.
Vänta på att tiden ska gå
vänta på bussen (som alltid är sen)
vänta i fel kö på ICA
vänta på grönt ljus
vänta på att ens favorit TV-program ska börja
vänta på att alla 86 personer före i kön skall lägga på så man kan få prata med telefonisten på Telia kundservice.
Man väntar, väntar, väntar…
Jag har hört någonstans att man sover bort en tredjedel av sitt liv, men jag skulle vilja veta hur mycket av sitt liv man väntar bort.
Finns det vetenskapligt uträknad statistik på det???
Kirsan
Häromdan blev nån ihjälslagen med hammare hemma i sin lägenhet och hann ligga död ett par dagar innan det upptäcktes. Asläbbigt. Nästan så man funderar på att låsa in sig och aldrig mer gå ut.
Dessutom hålls det på att byggas en stor jävla Nettobutik vägg i vägg med sektkyrkan alldeles runt hörnet från mig sett. Vem kom på den fullkomligt lysande idén??
Och som om inte det vore nog så ska hela huset få nya stammar och jag ska få ett nytt badrum och renoverat kök på köpet. Jättebra kan man tycka. Haken är ju förstås att det såklart följer en rejäl hyreshöjning på spektaklet...
Bestyr
Helgen, med far och sontema, spenderades med att bla. mata ankor, baka pepparkakor och julshoppa på stan. Det senare var helt hysteriskt. Stack in näsan på Åhlens och fick stå en halvtimme i kö, JISSUS ÄNDÅ.
Ankorna blev mätta och kakorna blev goda dock. Alltid nåt.
Alvin är så fin så fin i sina nya röda vinterkläder, även om täckbyxorna kanske är lite i kortaste laget.
Svårt det där med storlekar. Hans mamma har en benägenhet att köpa alldeles för stora kläder som han formligen drunknar i, medan jag tror han fortfarande är bäbis och gärna köper snäppet för smått.
Ombyggnaden av Malmö Central går in i en ny fas. (igen).
Det märkte vi oxå i helgen. Tåg var inställda, försenade och Gud vet vad. Resan till Kävlinge, som om man har flyt, tar 2 timmar hemifrån och tillbaks tog denna gång dubbelt så lång tid. Jag tror jag förgååås.
Som om jag inte hade nåt bättre för mig än att vänta på tåg lixom!?
Julstäda med min nyinhandlade mirakelmopp tex. Inte för att det är så vansinnigt jätteupphetsande heller, men det behövs åtminstone...
Svart dröm
N E J ! ! !
Jag rusar uppför trappan och sliter upp badrumsdörren.
Han ligger framstupa i badkaret med ansiktet nedåt. Hans lilla kropp guppar runt, han rör sig inte.
Allt svindlar.
Jag vaknar...
Värsta mardrömmen hitills.
Tvingade mig själv att vakna och vågade inte somna på en lång stund. Mådde illa, pulsen dunkade i öronen.
Min son l i badkaret. Livlös. Mitt fel.
En vanlig jävla tisdag
Man får jävlas med det, som tanterna på jobbet säger.
Känner mig så vansinnigt trött, antar att det är mörkrets fel, isch, man blir rent deprimerad! Även det ett flitigt frekventerande tantcitat. De säger rätt så användbara saker ibland trots allt.
Hade Alvin hemma i helgen, och det är ju alltid roligt!
Nu har han börjat säga "nää" och "jaa" samtidigt som han ivrigt skakar eller nickar på huvet. Roligast är tydligen att skaka i kombination med "nää", åtminstone är det detta han använder mest. Allra helst när man sitter och äter så maten sprids vida omkring. Kan det vara den ökända trotsåldern som smyger sig på kanhända??
Igår på jobbet satt jag med i en panel och presenterade vårt företag och de tjänster vi erbjuder. Är det något jag får ångest av så är det att prata inför folk. Men jag överlevde, Gud bevars. Och övning ger ju färdighet säger dom, så inom en snar framtid kanske jag är föredragshållarproffs. (Och kan börja kalla mig coach eller konsult och plocka ut hutlösa traktamenten + särskilda omkostnader + framkörningsavgift så fort jag öppnar truten.)
Efteråt gick vi iallafall utan pardon lös på mingelmaten, vad gör man inte för lite gratis förtäring!?
Idag är det kvällsmöte och i morgon och torsdag ska jag jobba kväll. Jag har ju ändå inget liv att tala om, så då kan jag lika väl använda det lilla jah har till att knopa ihop lite extra cash. Eftersom jag aldrig kom igång med att gå på gatan...
