Sssschpektakel
Kunde såklart inte låta bli att bänka mig i soffan och betitta första delfinalen igårkväll.
Är det bara jag eller var det verkligen katastrofalt dåligt så gott som alltihop?? År efter år förundras jag över hur dålig smak vissa länder verkar ha när dom väljer ut vilket bidrag dom ska skicka till tävlingen. Och inte sällan skickas dessutom en artist som inte kan sjunga, åtminstone inte live. Och sånna som tar sig själv på alldeles för stort allvar, vilket det gavs flera exempel på igår. Why oh why?? Och vad vad vad gjorde Robert Wells där överhuvudtaget???
Bäst: Belgien, vinnarkandidat!!
Sämst: Nivån överlag...
Är det bara jag eller var det verkligen katastrofalt dåligt så gott som alltihop?? År efter år förundras jag över hur dålig smak vissa länder verkar ha när dom väljer ut vilket bidrag dom ska skicka till tävlingen. Och inte sällan skickas dessutom en artist som inte kan sjunga, åtminstone inte live. Och sånna som tar sig själv på alldeles för stort allvar, vilket det gavs flera exempel på igår. Why oh why?? Och vad vad vad gjorde Robert Wells där överhuvudtaget???
Bäst: Belgien, vinnarkandidat!!
Sämst: Nivån överlag...
Boktips
Veckans boktips:
Sirila Gentlemän Sökes av Karin Brunk Holmqvist.
"Sirila gentlemän sökes. Vi är två ensamstående damer, 81 och 79 år, varav en är lite halt. Vi söker varsin manlig vän. Vi vill gärna att ni bor i Tomelilla eller dess närhet och har bil så ni kan köra oss till Kivik när fruktträden blommar. /Sista försöket"
En alldeles underbar och rolig liten bok som man blir varm i hjärtat av!
Sirila Gentlemän Sökes av Karin Brunk Holmqvist.
"Sirila gentlemän sökes. Vi är två ensamstående damer, 81 och 79 år, varav en är lite halt. Vi söker varsin manlig vän. Vi vill gärna att ni bor i Tomelilla eller dess närhet och har bil så ni kan köra oss till Kivik när fruktträden blommar. /Sista försöket"
En alldeles underbar och rolig liten bok som man blir varm i hjärtat av!
Hemma hos mig
Bor nu officiellt enbart R Jansson.
Hemma och telefonlös
Sjuk igen.
Känns som jag skrivit det här förrut, men samma visa som vanligt. Först lite kli i halsen, sen host, huvudvärk, och ännu mer host. I morrn kommer jag bli snorig. bara att stålsätta sig.
Började dagen med värktabletter, som gjorde att jag plötsligt kände mig frisk och inte alls hade behövt dega i soffan. Istället blev jag rastlös och började klättra på väggarna. Nu börjar tabletteffekten dock släppa, och jag blev genast helt matt.
Som om inte detta vore eländigt nog så är jag telefonlös. Fick min nya telefon innan helgen, men var inte riktigt nöjd så skickade tillbaks den i hopp om att få byta till annan modell (vilket säkerligen inte blir godkänt).
Under tiden tänkte jag använda min gamla telefon men se det gick icke. Trots att numret är porterat så är telefonen fortfarande låst på gamla operatören. Det nya simkortet fungerar därför inte i den, vilket betyder att jag just nu inte har nån telefon. Känns grymt stresseande. Låsa upp telefonen går givetvis, men kommer förmodligen ta minst en vecka att verkställa och kosta en slant. What the fuck!!!
Jag behöver ju en telefon prontissimo!!
Eller?
Tänker man i nåt slags längre perspektiv så har ju mänskligheten klarat sig utan ett bra tag, även om ingen verkar komma ihåg hur det var. Att vara onåbar finns inte i dagens västerländska samhälle. Här ska man vara tillgänglig, uppkopplad jämt. Och försöker man nån gång låta bli, stänga av telefonen, så nog får man höra det i efterhand.
Nu har jag ju inget val, utan får helt enkelt vackert finna mig i situationen och istället sitta uppkopplad på msn ständigt. Ifall nån skulle behöva få tag på mig.
Känns som jag skrivit det här förrut, men samma visa som vanligt. Först lite kli i halsen, sen host, huvudvärk, och ännu mer host. I morrn kommer jag bli snorig. bara att stålsätta sig.
Började dagen med värktabletter, som gjorde att jag plötsligt kände mig frisk och inte alls hade behövt dega i soffan. Istället blev jag rastlös och började klättra på väggarna. Nu börjar tabletteffekten dock släppa, och jag blev genast helt matt.
Som om inte detta vore eländigt nog så är jag telefonlös. Fick min nya telefon innan helgen, men var inte riktigt nöjd så skickade tillbaks den i hopp om att få byta till annan modell (vilket säkerligen inte blir godkänt).
Under tiden tänkte jag använda min gamla telefon men se det gick icke. Trots att numret är porterat så är telefonen fortfarande låst på gamla operatören. Det nya simkortet fungerar därför inte i den, vilket betyder att jag just nu inte har nån telefon. Känns grymt stresseande. Låsa upp telefonen går givetvis, men kommer förmodligen ta minst en vecka att verkställa och kosta en slant. What the fuck!!!
Jag behöver ju en telefon prontissimo!!
Eller?
Tänker man i nåt slags längre perspektiv så har ju mänskligheten klarat sig utan ett bra tag, även om ingen verkar komma ihåg hur det var. Att vara onåbar finns inte i dagens västerländska samhälle. Här ska man vara tillgänglig, uppkopplad jämt. Och försöker man nån gång låta bli, stänga av telefonen, så nog får man höra det i efterhand.
Nu har jag ju inget val, utan får helt enkelt vackert finna mig i situationen och istället sitta uppkopplad på msn ständigt. Ifall nån skulle behöva få tag på mig.
