Besviken

Tillbaks igen efter två månader av verklighetsflykt.

Undanflykt från verkligheten.

Verkligheten kom ikapp, till slut, med sin brutalitet och råhet. Det går inte att gömma sig.

Biten av mitt hjärta som hoppats att Du skulle finnas kvar och vänta på mig när jag kom tillbaks brast.

Du fanns inte kvar. Eller jo, visst finns Du, men inte för mig.

Det som sårar mig mest är att Du glömde bort mig, lät mig rinna ut i sanden och sköljas bort med tidvattnet. Korn för korn. Bli till vitt skum, orolig och guppande på mörka vågor.

Jag vet att jag överdriver. Att jag är dum som hoppas för mycket och att min själ söndras lite mer för varje besvikelse. Att själen snart kommer vara död. Att jag snart kommer vara tom. Att det då kommer vara mitt eget fel. Dödad av mina egna förhoppningar.

Stone face

Stone heart

Stone cold

 
 

RSS 2.0