rasmus jansson

Man är aldrig säker, när som helst kan det hända att Liemannen med sin bistra uppsyn bultar på porten och då vet man att nu är det dags för nästa äventyr. Det gäller oss alla, stora som små, gamla som unga och tydligen gäller det även dammsugare. Min gick hädan häromdan. Bara sådär, pang boom, ingen reaktion, stendöd. 
Fattades bara det. Inställd som jag var på att städa så rotade jag dock raskt fram den ärvda mirakeltrasan, tack mamma, och krälade runt på golven som en annan amöba och jagade damm. Skam och vanära åt den som ger sig! Och fint bev det till slut. Dessutom fick jag en vag förnimmelse av hur det måtte ha tett sig att vara hembiträde á la 1800-frös ihjäl.