Måndag

I morse var jag så vansinnigt trött, ni vet så där så man bara vill gråta när man inser att man faktiskt måste gå upp.
Alvin har varit hos mig hela helgen och nätterna är nuförtiden ett kinkigt kapitel. Han vill absolut inte sova i sin egen säng, utan vill bestämt ligga bredvid mig. Mysigt, visst, men eftersom han inte ligger still mer än två minuter åt gången så fick jag inte nån vidare sömn under de tre nätter han sov hos mig. En och annan spark i nyllet fick jag dock uppleva.



 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0