Lågt
Var tog lusten och glädjen jag för ett ögonblick kände vägen?
Känns som jag springer runt samma tråkiga motionsspår dag ut och dag in utan att egentligen komma nån vart. Jag bara travar på utan att förstå varför, utan att se nån mening. Gör allt man måste just därför, inte för att jag egentligen vill. Äter, sover, jobbar, försöker vara social och en pigg och glad pappa för att det förväntas av mig.
Håller fasaden uppe fast den känns väldigt ranglig.
Känns som jag springer runt samma tråkiga motionsspår dag ut och dag in utan att egentligen komma nån vart. Jag bara travar på utan att förstå varför, utan att se nån mening. Gör allt man måste just därför, inte för att jag egentligen vill. Äter, sover, jobbar, försöker vara social och en pigg och glad pappa för att det förväntas av mig.
Håller fasaden uppe fast den känns väldigt ranglig.
Kommentarer
Trackback
